Vår formelsamling för Matte 3 innehåller derivatans definition, deriveringsreglerna, primitiva funktioner och integraler. Matte 3b har också geometrisk summa, och Matte 3c sinussatsen, cosinussatsen och areasatsen. Exempel: f(x) = x³ har derivatan f′(x) = 3x² och de primitiva funktionerna F(x) = x⁴/4 + C.
På nationella provet får du Skolverkets eget formelblad, och den här sidan är vår egen sammanfattning att öva med.
Vad
Formel
När du använder den
Ändringskvot
(f(b) − f(a)) / (b − a)
Genomsnittlig förändring mellan två punkter, sekantens lutning
Derivatans definition
f′(a) = lim (h → 0) (f(a + h) − f(a)) / h
Lutningen i en punkt, tangentens lutning
Potensfunktion
f(x) = xⁿ ger f′(x) = n · xⁿ⁻¹
Polynom, term för term. En konstant ger 0
Konstant faktor
f(x) = k · xⁿ ger f′(x) = k · n · xⁿ⁻¹
Talet framför följer med: 4x³ ger 12x²
Exponentialfunktion med basen e
f(x) = eᵏˣ ger f′(x) = k · eᵏˣ
Tillväxt och avtagande skrivna med e
Exponentialfunktion med basen a
f(x) = aˣ ger f′(x) = aˣ · ln a
Till exempel 2ˣ eller 1,05ˣ
Naturlig logaritm
eˣ = y ger x = ln y
Lösa ekvationer där x står i exponenten till e
Tangent
y = kx + m med k = f′(a)
Tangenten går genom punkten (a, f(a))
Extrempunkt
f′(x) = 0
f″(x) > 0 ger en minimipunkt och f″(x) < 0 en maximipunkt
2
f′(x) är derivatan av f och f″(x) är andraderivatan. e ≈ 2,718 är basen för den naturliga logaritmen ln. Före derivering skriver vi 1/x som x⁻¹ och 1/x² som x⁻².
Primitiva funktioner och integraler
3
Vad
Formel
När du använder den
Primitiv funktion till xⁿ
F(x) = xⁿ⁺¹/(n + 1) + C
Gäller när n inte är −1
Primitiv funktion till en konstant k
F(x) = kx + C
Till exempel har 5 de primitiva funktionerna 5x + C
Primitiv funktion till eᵏˣ
F(x) = eᵏˣ/k + C
Gäller när k inte är 0
Integral
∫ₐᵇ f(x) dx = F(b) − F(a)
Arean under kurvan från a till b när f(x) ≥ 0
4
F är en primitiv funktion till f, alltså är F′(x) = f(x). C är en konstant. I integralen är a den nedre gränsen och b den övre gränsen.
Trianglar i 3c, summor i 3b
5
Vad
Formel
När du använder den
Sinussatsen (3c)
sin A / a = sin B / b = sin C / c
En sida och dess motstående vinkel är kända, plus en sida eller vinkel till
Cosinussatsen (3c)
c² = a² + b² − 2ab · cos C
Två sidor och vinkeln mellan dem, eller alla tre sidorna
Areasatsen (3c)
T = a · b · sin C / 2
Triangelns area från två sidor och vinkeln mellan dem
Enhetscirkeln (3c)
sin(180° − v) = sin v och cos(180° − v) = −cos v
Trubbiga vinklar. Punkten på cirkeln är (cos v, sin v)
Absolutbelopp (3c)
|a| = a om a ≥ 0 och |a| = −a om a < 0
Avståndet till noll på tallinjen
Geometrisk summa (3b)
sₙ = a(kⁿ − 1)/(k − 1)
Summan av n termer där varje term är k gånger den förra. Gäller när k inte är 1
6
I triangeln står vinkeln A mitt emot sidan a, B mitt emot b och C mitt emot c. I den geometriska summan är a första termen, k kvoten och n antalet termer.
Exempel
lutningen för f(x) = 2x³ − 5x² + 4 där x = 2
Vi vill veta hur brant grafen är i punkten där x = 2.
1
Lutningen i en punkt är derivatans värde. Funktionen är ett polynom, så vi deriverar term för term.
xnger n⋅xn−1
2
2x³ ger 2 · 3x² = 6x². −5x² ger −5 · 2x = −10x. Konstanten 4 ger 0.
f′(x)=6x2−10x
3
Vi sätter in x = 2.
f′(2)=6⋅22−10⋅2=24−20
4
Lutningen är 4.
f′(2)=4
Ändringskvoten nära punkten: f(2) = 0 och f(2,001) ≈ 0,004007. Kvoten 00,004007,001 ≈ 4,007, nära 4.